Alla inlägg under januari 2011

Av Caroline Svärd - 22 januari 2011 17:01

Igår kom min kusin Sofia och hennes väninna Brita från dalarna på besök, vi åt gott och hade en mycket trevlig kväll tillsammans. Britas hund Cittra är en "Cavapoo" dvs. Cavalier King Charles Spaniel blandat med Pudel. Hon är en tik på 1½ år och är social och lättsam. Roy & Cittra kom mycket bra överens och lekte/myste både inom- och utomhus, jättekul att se. Idag ägnade vi ett par timmar till träning av avståndslydnad. Efter en teoretisk genomgång inomhus där Brita fick förklara vardagssituationen och jag fick redogöra för min hundfilosofi så begav vi oss ut för att träna praktiskt!


Vädret var inte det skönaste med snålblåst, snö och kyla men vi kämpade på med gott resultat redan efter ett par övningar. Kroppsspråk, linträning, inkallninng, nej-kommando, hoppa på matte och bäraövningar hann vi med. Mycket information på kort tid som det oftast blir, men som sagt en lättsam Cittra och en engagerad matte gav bra resultat.


Jag önskar Brita all lycka inför fortsatt träning och hoppas på rapporter och utvärderingar av övningarna. Tack till Sofia som agerade fotograf!

    

    

Av Caroline Svärd - 20 januari 2011 22:15

Igår for jag till Veterinärboden med Roy efter att ha upptäckt ljusrosa urinfläckar inomhus efter honom. Nina Berthold konstaterade att prostatan är förstorad, vilket troligtvis är svaret till den blodblandade urinen. (Stackars Roy, matte som trott att hans onormala pipande inomhus enbart berodde på löptikar...). Han får nu tre olika sorters mediciner, två för inflammation/smärtlindring samt en hormontablett för minskning av prostatan. Det tar ung. lika lång tid för prostatan att återgå till det normala som det tog för den att bli förstorad = månader. Dessutom får hundar (och människor) oftast återkommande problem om dem en gång fått prostataförstoring. Nina rekommenderade därför tre alternativ, fortsatt hormonbehandlig livet ut, kemisk eller kirurgisk kastrering. Vi skulle ta ny kontakt mot sommaren och tills dess överväga alternativen. Eftersom Roy inte går i avel och jag inte väljer tabletter/mediciner i första hand så lutar det mot kastrering.

En EXTRA STOR GULDSTJÄRNA ska Veterinärboden ha som alltid tar sig tid och engagerar sig i kunden/patienten. Roy visade på sitt sedvanliga sätt att han hatar undersökningar, genom att lägga sig under rummets enda två stolar och totalignorera Nina. Till slut behövdes förstås undersökningen äga rum och jag lockade fram Roy som mycket skeptiskt (och långt från Nina) kom intill mig. Nina började vänligt med baken (Roy har som bekant svårast för främmande folk i ansiktet) och till en början var han stel som en pinne medan jag höll i halsbandet, men pulsen var inte alltför hög och ganska snart slappnade han av. Jag höll endast ett finger i halsbandet och han hade möjligheten att snegla på Nina,  och han gjorde inga försök att ta sig därifrån. Han stod dessutom helt still medan Nina undersökte prostatan via analen. Närt hon var färdig blev Roy toppnöjd över sin insats och vände runt viftandes på svansen (!) för att gladeligen hälsa på Nina! Hon berömde honom massor och passade då på att undersöka ögon, öron och tänder. Roy var väldigt samarbetsvillig även om svansen just i undersökningen av varje del slutade vifta, så började han snart kela med Nina när hon på nytt var klar. Han burrade in sig i henne och hon fick klappa och stryka honom över huvud och hals utan problem. Ni som känner Roy förstår min glädje över detta! En bra sak var att vi även fick en gratis tandvisning på köpet som han klarade med bravur. Stolt matte!   


Veckans första dagar försvann och det blev inte mycket träning men idag bar det av till Nyköping där jag mötte upp Carro med Tim för att träna. Mitt mål var att köra igenom en lydnadsklass 1 - tävling i korthet så att Carro kunde döma vilken nivå vi ligger på och vad vi behöver jobba mer med. Stort fokus låg på mig och mitt kroppsspråk, eftersom jag i rallylydnaden får prata och gestikulera obehindrat så gäller det att undvika det i vanlig lydnad. Utvärdering av momenten i korthet:

* Tandvisning: Klockrent! Roy fick inte hälsa på Carro utan vi stod uppställda i tävlingsposition vid hennes ankomst och hon kom direkt fram som en domare.

* Fotgående: Godkänt, men bör träna tillbaka vår kontakt som vi tidigare hade.  Dels för att Roy hamnar ur position och dels för att han reagerar för sent vid vändningar och halter pga ouppmärksamhet.

* Inkallning: Väl godkänt, vid torrare underlag så ska vi fortsätta utveckla farten.

* Ställande: Godkänt, utan rallylydnadshjälperna så går Roy ca 5-6 små steg, vi behöver träna mer på olika belöningstekniker samt jobba bort hjälperna (som är tillåtna i rallyn).

Läggande: Väl godkänt. Snabba fina lägganden, men med en lång fotsträcka innan blir han okoncentrerad och läggandet därmed sämre, jobba vidare med fot.

* Apportering: Godkänt. Som jag misstänkte så har Roy svårt att inte nosdutta på apporten vid åsynen av denna, även om han inte tjuvar den. Vi fick bra tips på övningar av Carro som vi skall jobba vidare med.

* Mitt kroppspråk: Mycket väl godkänt! Hi hi vad jag blev glad när Carro berömde mig. Jag lyckades hitta tillbaka till min gamla militärskaraktär som jag hade när jag tävlade lydnad med Orri för flera år sen. Inga omedvetna dubbelkommandon och jag lystrade bra till Carros kommenderingar. Skönt!


Största utmaningen och träningens aha-upplevelse:   

Roy är väldigt störd av kommenderingen! Så fort Carro kommenderade oss så sneglade han eller t.o.m tog ögonkontakt med henne, på ett sätt som "vad snackar du om, vi kan träna själva!" Jag har själv lagt in svårigheter att jag ropar tävlingsledarens kommandon under träning just för att lära Roy detta samt att han inte ska tjuvstarta utan sålla bland mina kommandon. Detta har fungerat utmärkt! Men tydligen är det svåra för Roy att ngn ANNAN pratar till oss. Så detta måste vi verkligen lägga krut på. Mycket rolig träning och Roy gjorde en kanoninsats trots hans nyställda diagnos gällande prostatan.


Carro tränade Tim i olika skyltar från rallylydnadens fortsättningsklass, vilket dem klarade galant. Tim var på ett strålande humör och hans glada uppsåt smittade av sig rejält. Snurr under gång var inga som helst problem, lite finlir med mattes teknik att inte vänta in honom bara. Front framför kräver mer träning så att Tim kommer närmre Carro samt att dem hittar rätt verktyg så att han sitter rakt. Men vi hittade några bra övningar för detta. Carro visade även lite fotgående och jag blev fascinerad över Tims ögonkontakt och dem fina vänstersvängarna som dem tränat massor på, så kul att se! Speciellt eftersom "kloss-övningen" som jag rekommendera bl.a bidragit till detta. Hon avslutade med lite apportering och wow vilken förväntan, fart, utstrålning och precision Tim hade! Härligt!   


      

Av Caroline Svärd - 16 januari 2011 22:50

Idag kom Vickan & Elsa förbi för att äta middag med oss, Elsa bär fortfarande tratt sedan hon skadade sitt ena öra. Roy gillar inte hundar med tratt så till en början sprang han så fort Elsa närmade sig och morrade rejält om hon kom nära. Lilla Elsa gjorde allt för att smöra in sig hos Roy, efter ngn timme insåg Roy att tratten inte var speciellt farlig utan luktade obekymrat på Elsa (även i tratten). Men då och då kom tillfällen då Elsa omedvetet kom åt Roy med tratten och han blev påmind om att den var läskig (bäst att morra ifall att...).


Jag envisades förstås om att låna tratten av Elsa och låta Roy få ha den. Elsa blev överlycklig över att vara fri och hon tyckte om att det var ombytta roller. Roy blev dock stel som en pinne och vägrade gå, han lade huvudet på vardagsrumsbordet (bild 1). Men med lite lock och pock så gick han några steg, men hade lite dålig koll på svängradien, han försökte också krafsa av sig den. Tokliga matte kom på att utmana honom lite till och jag ropade in Roy till sidan och tränade lite fotgående och några rallymoment. Han klarade det galant, vad imponerad jag blev! Duktiga Roy!


Elsa fick sedan tillbaka tratten och ordningen återgick till dte normala   

  

  

  

Av Caroline Svärd - 13 januari 2011 21:55

Nu ligger vårens kursutbud ute på hemsidan, kika på www.trofasthund.se  platserna går snabbt åt så anmäl dig redan idag!

 

Under våren hålls tre rallylydnadskurser och en valp/unghundskurs, privatlektioner går också bra att boka. Anledningen till att kursutbudet är lite mindre än vanligt beror på min kommande mammaledighet.

 

Hoppas vi ses!


  


Av Caroline Svärd - 9 januari 2011 21:39

Under veckan som gått har jag tränat både specifika moment och enskilda "aktiveringsövningar". Dem kvällar tröttheten eller vädret bromsat mig så har Oriana fått fortsatt träning i pussa-mig-övningen och Roy olika problemlösningar.  Men vi har varit flitiga med delmålen också, enligt följande:


Roy, framåtsändande till kon:

Enbart träning inomhus med att skicka honom från både höger och vänster fot. Jag har även lurat honom med andra kommandon för att säkerställa att han lyssnar, ibland sprang han iväg ändå men ganska snart sorterade han mina ord. Varannan gång tränade vi enbart fotgående och andra moment i närheten av konan just för att han ska behålla sin koncentration och att jag sänker förväntan på konan en aning (annars får jag stora problem med tex slalom och spiralen i framtiden). Efter mästerskapet (då jag visserligen enbart tränat detta moment i 2v) så insåg jag att han hade svårt att förstå mitt kommando om han inte själv upptäckt konan innan. Eftersom jag inte vill att han släpper sitt fotgående/ögonkontakt för långt innan - vilket resulterar i att han ev tjuvar - så vill jag istället lära honom att SJÄLV uppsöka konan vid mitt kommando. På tävling placeras konan 2m i rak riktning från skylten, men jag gör det förstås lite svårare. Därför ökade jag avståndet så att han fick springa från både 2, 3, och 5m håll. Det svåraste blev när han inte såg konan, då vi stod i ett intill liggande rum, vid min signal valde han då att hoppa via ett språng på vardagsrumsbordet till soffan, sätta sig där, snegla på konan nedanför och sedan på mig ??!   Det är underbart att träna hund, både jag och sambon fick oss ett gott skratt! Eller snarare tre goda skratt eftersom han upprepade proceduren! Jag valde att minska avståndet till konan och ställa mig i jämnhöjd med bordet och då klarade han det galant! Vi fortsätter med spänning!


Oriana, 8:ans frestelse + min handling i fotgåendet:

Har passat på att använda ett större utrymme på jobbet under lunchrasten för att få lite yta. Gjorde det svårt redan från början genom att lägga ut två Frolic-högar som 8:ans frestelse direkt på golvet. Gissa om Orri sneglade, och vid första passagen snodde en! Dock reagerade jag snabbt och hann få ut den ur munnen, provade på nytt och belönade henne då vid första sneglandet men att hon lät bli, och sedan var det inga problem alls. Hon gick klockrent! Jag hade ingen videokamera men testade olika varianter och renodlade mitt kroppsspråk till henne. Endast vid en ny start eller vid tempoökning lägger jag in min visselsignal, jag undviker att klappa mig i sidan (vilket  endast är okej i nybörjarklassen) och det ger dessutom ingen märkbar effekt på Orri. Jag är dock väldigt noggrann med min handlinghand som hela tiden visas, speciellt i vänstersvängar. Heja Orri!


Oriana går fortfarande på dietfoder så i fredags fick hon mysa med honungsmelon och gurka - smarrigt tyckte hon! Igår var Jenny med sin Russeltik Doris på besök, vi fikade och pratade hund och träning. Dessutom fick Doris äntligen sina två halsband som kommit från ViBri, mycket snygga!

        

Av Caroline Svärd - 3 januari 2011 22:48

Så var 2010 lagt till handlingarna och vi kan se fram emot ett nytt härligt år!

Många med mig får en energikick av årsskiftet och man blir fylld av nya idéer, tankar och visioner. Man sätter upp privata mål och förstås en hel del hundträningsmål, och det är svårt att sitta still när man vill komma igång med all träning och genomföra det väntande upplägget.

Jag har valt en lista för egna privata mål inom familj, hälsa, boende mm och förstås två långa listor för resp. hund. Lättförstådda huvudmål som färdiga freestylekonster, uppflyttningar, debuter och tävlingsresultat. Men även många delmål där jag har valt att utveckla planeringen inom varje huvudmål och lägga in ett tydligare tidsperspektiv. Så kul och spännande! Tror att det är viktigt att ha mål och försöka följa dem, men självklart ska dem vara realistiska och anpassade efter ens övriga liv så att man snarare blir sporrad av sina nyårslöften istället för dämpad och ångestfylld. Ens löften och mål är personliga och inget man behöver skylta med om man inte vill, dock kan man inspirera andra och dessutom få bra  stöd av familj och träningskamrater som ofta på ett eller annat sätt ändå blir involverade. Om du inte funderat över 2011 års mål/löften än, så gör det nu!   


Bifogar ett par bilder på Oriana när hon sysselsätter sig med våra aktiveringsleksaker. Hon mår tack och lov väldigt bra igen, och vår motion och dietfoder ger bra resultat. Härligt att se henne så rörlig och pigg igen.

Länken visar ett av Orris senaste klickerövningar, att pussa matte!   


Ikväll kikade Lina från Sittfint.se förbi med sina fina hundar Adde & Elda. Vi hade mycket trevligt och utbytte erfarenheter och tips inför kommande kurser. Vovvarna blev glada då hon dessutom hade med sig en stor påse med hundkex!


          

Presentation


Trofasthund

Fråga mig

4 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Januari 2011 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards