Fortfarande sjuk. När det äntligen kändes att det började vända och jag var övertygad om att få komma tillbaka till arbetet i slutet av veckan, så började mina halsmandlar infekteras. Vänster halsmandel är värst. Igårkväll gick det inte att dricka och jag spottade hellre än att svälja pga smärtan. Tur att värktabletter finns så att man får sin sömn iaf.

Eftersom vårt badrum är under renovering så sprang jag i vanlig ordning upp en trappa till Idas lgh för att kissa, Roy glatt efter. Mötte Ida som var i full färd att dra till stallet, idag ska det skos/verkas hästar på hemmaplan. Roy fick följa med till hans stora glädje. En timme senare var de tillbaka, Roy hade även fått följa med på en skritt-tur med Keepen. Keepen hade skött sig exemplariskt trots en pigg, lite vallande, Roy kring hasorna. Roy hade emellanåt gjort sina vanliga "race" på åkrarna, då han springer som en galning. Han gick även intill, och både Keepen & Roy var duktiga, kul! När han kom in åt han upp sin frukost i ett nafs och ligger nu vid mina fötter & putsar tassarna.

Vi ska nog ta en sväng till stallet mitt på dagen då jag brukar känna mig lite piggare & kika lite på Ida med lärling samt veterinären som ska göra ultraljud på alla ston, spännande!

 

Nina

18 september 2009 06:41

Halloj!

Men usch då! Är det halsfluss du har?
Jag hade det jämt förr, sen opererade de bort mina halsmandlar när jag var i "vuxen ålder". Sen dess har jag varit fri från den eländiga sjukdomen.

Krya på dig

Nina, Bobby & Jozi

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Under NoseWork-lägret för Ron Gaunt i somras valde jag och mina nyblivna vänner och tillika träningskamrater att skapa ett lag inför veckans avslutningstävling. Eftersom vi övernattade i husbil resp. husvagn blev vårat teamnamn "the campers" och vi o...

Hur förbereder man sig? Den frågan hade jag ställt mig flera gånger. Det här var inte första gången och definitivt inte sista heller. Vänjer man sig nånsin? Nej.   Roy flyttade hem till mina föräldrar som åttaveckorsvalp. Bedårande söt och med ...

Att se möjligheter!    Livet med en fyraåring dotter är fantastiskt på många sätt. Framförallt vad det gäller att leva i nuet och se möjligheter. Hon är alltid ärlig och ser alltid lösningar på problem. Vill nog påstå att alla treåringar är sann...

Igår var det andra träffen på nosework-kursen som rullar dagid. Det är så roligt att följa ekipagens utveckling och man blir ständigt fascinerad över hundens fantastiska luktsinne. Precis som alla aktiveringar där man låter hunden arbeta med sin nos,...

Living on the edge... Bilderna tagna av Maria Törmanen   Jag träffar många ekipage i mitt yrke som hundinstruktör, de med höga mål och de helt utan mål samt de som ligger på gränsen mittemellan. Jag har funderat kring detta och tror att mitte...