Igår hade jag en hel del rallylydnad på schemat, först ett par privatlektioner med två härliga ekipage som skall ut och tävla i vår. Vi gjorde olika övningar med både nybörjar- och fortsättningsklass skyltar & klurade på mentala föreberedelser att tänka på inför tävling. Därefter passade jag på att träna mina egna fyrbenta då banan redan var uppställd. Till min stora glädje var Orris insats kanon! Hon var pigg och alert och hade inga tveksamheter (eller smärtor?) att sätta sig. Sist avbröt jag träningen då jag upptäckte att hon tvekade och bakdelen inte styrde, jag tror att det varmare vädret gör henne gott. Hon klarade banan super!

Roy var väldigt het och i kombination med att ytan var mycket lerig och hal (vilket medför att jag får ett annat tempo och gångstil pga dåliga knän) gjorde att vårt fotgående inte blev det ultimata. Med ett struligt fotgående följer också små missar vid skyltarna, men i det stora hela mycket bra. Han är så taggad!

På kvällen bar det av till Hölö/Mörkö BK för fortsatt rallylydnadskurs, två veckor sedan sist, och det var härligt att få vara i kvällssol och på den nu snöfria lydnadsplanen.

Hemma fortsätter flyttpackandet och vi har ikväll kört iväg ännu ett rejält lass. Känns så skönt att vi fått tillgång till förråd så att vi redan kan köra saker trots att vi inte bor där. Orri höll sig som vanligt kring våra fötter och Roy sysselsatte sig med att själv leka "gömma-leken", dvs. han sökte själv upp (annars på vårt kommando) saker att gömma sig i. Flyttlådan var en rolig sak att hoppa i och ur! Han var dessutom i sin iver på väg att knöla sig in i det tömda vitrinskåpet med glashyllor i, tur att jag hann stoppa honom! Sötnos!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Under NoseWork-lägret för Ron Gaunt i somras valde jag och mina nyblivna vänner och tillika träningskamrater att skapa ett lag inför veckans avslutningstävling. Eftersom vi övernattade i husbil resp. husvagn blev vårat teamnamn "the campers" och vi o...

Hur förbereder man sig? Den frågan hade jag ställt mig flera gånger. Det här var inte första gången och definitivt inte sista heller. Vänjer man sig nånsin? Nej.   Roy flyttade hem till mina föräldrar som åttaveckorsvalp. Bedårande söt och med ...

Att se möjligheter!    Livet med en fyraåring dotter är fantastiskt på många sätt. Framförallt vad det gäller att leva i nuet och se möjligheter. Hon är alltid ärlig och ser alltid lösningar på problem. Vill nog påstå att alla treåringar är sann...

Igår var det andra träffen på nosework-kursen som rullar dagid. Det är så roligt att följa ekipagens utveckling och man blir ständigt fascinerad över hundens fantastiska luktsinne. Precis som alla aktiveringar där man låter hunden arbeta med sin nos,...

Living on the edge... Bilderna tagna av Maria Törmanen   Jag träffar många ekipage i mitt yrke som hundinstruktör, de med höga mål och de helt utan mål samt de som ligger på gränsen mittemellan. Jag har funderat kring detta och tror att mitte...