Tänk vad tiden går fort, mina två kurser har redan nått halvvägs. Valpkursen håller jag i Gnesta tillsammans med Sanna Österberg. Det är så kul att få gosa med dem små söta hundarna av olika sorter och att få vara en del av deras långa resa i livet och försöka vägleda och stötta ägaren!

På onsdagskvällarna packar jag väskan och åker till Hölö/Mörkö Brukshundklubb där ett aktivt gäng väntar på att få lära sig mer om rallylydnad. En bit in i grundkursen börjar förarna bli varma i kläderna och det är kul med deras härliga engagemang som ger fina resultat. Att solen lyser och temperaturen är mildare gör det ännu bättre att få vara instruktör. En eloge till min Roy som är en fantastik kursassistent.

Tidigare idag hade jag en privatlektion i rallylydnad och efter den passade jag på att gå den uppställda banan (fortsättningsklass) med både Orri & Roy. Jag sänkte kraven då min tid var knapp vilket innebar att det inte blev mycket till uppvärmning. Orri var relativt slarvig och visade tydligt att hon helst undvek att behöva sitta. Det var råkallt och småregn vilket kan ha påverkat henne. Som det känns nu är hon alltför labil i sin dagsform, därför kanske jag avstår att tävla henne i Vingåker 1/5. Hon måste vara pigg och tycka att träningen/tävlingen är rolig, gör hon inte det så vill jag absolut inte utsätta henne för smärta och krav. Mitt lilla hjärta!

Roy klarade momenten bra men slarvade med fotpositionen och hade lite bråttom. Jag är medveten om att han hade behövt mer uppvärmning och fokus från min sida för att ha lyckats bättre. Kändes iaf bra att få en riktig repetition inför lördagens rallytävling.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Under NoseWork-lägret för Ron Gaunt i somras valde jag och mina nyblivna vänner och tillika träningskamrater att skapa ett lag inför veckans avslutningstävling. Eftersom vi övernattade i husbil resp. husvagn blev vårat teamnamn "the campers" och vi o...

Hur förbereder man sig? Den frågan hade jag ställt mig flera gånger. Det här var inte första gången och definitivt inte sista heller. Vänjer man sig nånsin? Nej.   Roy flyttade hem till mina föräldrar som åttaveckorsvalp. Bedårande söt och med ...

Att se möjligheter!    Livet med en fyraåring dotter är fantastiskt på många sätt. Framförallt vad det gäller att leva i nuet och se möjligheter. Hon är alltid ärlig och ser alltid lösningar på problem. Vill nog påstå att alla treåringar är sann...

Igår var det andra träffen på nosework-kursen som rullar dagid. Det är så roligt att följa ekipagens utveckling och man blir ständigt fascinerad över hundens fantastiska luktsinne. Precis som alla aktiveringar där man låter hunden arbeta med sin nos,...

Living on the edge... Bilderna tagna av Maria Törmanen   Jag träffar många ekipage i mitt yrke som hundinstruktör, de med höga mål och de helt utan mål samt de som ligger på gränsen mittemellan. Jag har funderat kring detta och tror att mitte...