Gles träning ger glesa blogginlägg! Förra veckan drabbades familjen av vinterkräksjuka, som tur var i omgångar så den som var frisk fick passa upp på den sjuka samt ta hand om My och hundarna. Enbart skogspromenader förgyllde hundarnas vardag.

I veckan som gått var det träning bokat i Enköping inomhus tillsammans med "rally-eliten" men det blev inställt samma dag . Desto mer laddad var jag därför till torsdagens träning med Caroline Rosén, men samma morgon strulade vår ena bil varav sambon skyndade till jobbet i den fungerande och jag blev hemma med den icke fungerande  . Både jag och hundarna har därför ett rallylydnads-behov som inte är tillfredställt. Roy fick dock vara demo-hund på en privatlektion i fredags gällande avancerad klass samt idag i fortsättningsklassen, då var han mycket lyhörd och taggad och utförde det jag bad om nästintill perfekt!

I tisdags åkte vi till Järna med Caroline Grauers i vanlig ordning för att valla, som mammor turas vi om att passa våra barn. Det är kul att se att den regelbundna träningen ger resultat, och även om vi båda känner oss som "rookies" i denna gren så kan vi coacha och klura tillsammans på övningar. Roy börjar svara fint på höger och vänster, bra avstånd (även i hans svåra varv) och lugnt tempo. Snart vågar jag nog valla med honom i stora hagen  igen...  Viper får fortfarande basic-övningar, lugnt och fint och för att ge honom mod och förståelse för att våga flytta dem utan hastiga rörelser. Carros Milli börjar landa mer  och det syns i både tempo och koncentration. Snart ska vi boka in en privatlektion så att vi kan få tips på fortsatta övningar.

Här är en filmsnutt på mina underbara hundar som gärna leker ihop - kallar dem för "pirayor" :

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Under NoseWork-lägret för Ron Gaunt i somras valde jag och mina nyblivna vänner och tillika träningskamrater att skapa ett lag inför veckans avslutningstävling. Eftersom vi övernattade i husbil resp. husvagn blev vårat teamnamn "the campers" och vi o...

Hur förbereder man sig? Den frågan hade jag ställt mig flera gånger. Det här var inte första gången och definitivt inte sista heller. Vänjer man sig nånsin? Nej.   Roy flyttade hem till mina föräldrar som åttaveckorsvalp. Bedårande söt och med ...

Att se möjligheter!    Livet med en fyraåring dotter är fantastiskt på många sätt. Framförallt vad det gäller att leva i nuet och se möjligheter. Hon är alltid ärlig och ser alltid lösningar på problem. Vill nog påstå att alla treåringar är sann...

Igår var det andra träffen på nosework-kursen som rullar dagid. Det är så roligt att följa ekipagens utveckling och man blir ständigt fascinerad över hundens fantastiska luktsinne. Precis som alla aktiveringar där man låter hunden arbeta med sin nos,...

Living on the edge... Bilderna tagna av Maria Törmanen   Jag träffar många ekipage i mitt yrke som hundinstruktör, de med höga mål och de helt utan mål samt de som ligger på gränsen mittemellan. Jag har funderat kring detta och tror att mitte...