Nu är träningen främst fokuserad på rallylydnad och mästarklassens moment. MyDog i Göteborg går av stapeln den 7-8 januari så all tid som finns för hundträning läggs i första hand på Roy, vi finslipar detaljer och tränar uthållighet. Tillsammans med Linda Penttilä och Elisabeth Lekebjer har vi startat ett eget team; team P.R.O !

Lindas mellanpudel Yalla är 10 år, min Roy fyller snart 9 år och likaså Bettans Axxa är snart 9 år - vi skrattade åt vårt påhitt om att våra hundar är i äldsta laget och kom då samtidigt på vårt teamnamn 

Som tur är har vi alla nya stjärnskott på gång, Lindas Masse drygt 2 år som redan tävlar i avancerad klass, min Viper 9mån som ej startat, och Bettans Ida som är i fortsättningsklassen. Våra olikheter och kunskaper kompletterar varandra väl och vi har väldigt skoj när vi ses!

Bilderna är från vår träning i Riksten, Roy gjorde en kanoninsats trots hans ngt dåliga mage som startade tidigare på dagen. Mycket detaljträning gör att man ofta får repetera och göra om (gör om, gör rätt) men det är också det som är fantastiskt kul; att få se resultatet av petig träning!

Jag har märkt att det är lätt att "släppa igenom" slarv när man tränar själv och plötsligt blir ens målbild lite suddig. På tävling får man svart på vitt och ser genast, av resultatet att döma, vad som är slarvigt inlärt. Det är alldeles för ofta som man påbörjar inlärning av ett nytt moment utan en klar målbild, detta leder till att man godkänner mycket slarv från hunden i ett tidigtskede vilket resulterar i att man senare får lägga ned betydligt mer tid för att "lära om". Tack och lov anpassar sig hundarna och dem är fantastiska som alltid ställer upp på våra påhitt och ändrade signaler/kroppsspråk/träningstekniker. Dock är det många gånger slöseri med tid och det är lätt att hunden ibland faller tillbaka i gamla mönster. Ett exempel är "framåtsändande till kon" skylt 408, som jag snabbt tränade in på 2v inför förra årets rallymästerskap. Eftersom tiden var knapp lät jag Roy slarva en del och jag lade också en hel del tryck i övningen. Detta medförde under en period att Roy "gasade" varje gång han såg en kona i hopp om att få rusa dit, jag fick därför helt plötsligt onödiga fel i enkla moment som slalom och spiral, eftersom han gärna tappade positionen där. Strategin att lära om har därför gått ut på att se över min egen målbild över momentet och dess utförande. Först därefter kan jag lägga upp en tydlig träningsplan,laddad med extra mycket tålamod, för att hjälpa Roy att lära om. Det syns dock att hans förväntan fortfarande är väldigt hög och då faller han ibland tillbaka till det brådskande utförandet mot konan med tillägget slarv. Ofta fortfarande inom ramen för vad som är godkänt, men jag har en annan målbild och vill vara på den säkra sidan. Skam den som ger sig!

Planering av sin träning är A och O, i första hand hur man själv vill att momentet skall se ut och utföras (minst inom ramen för vad reglerna kräver) men i andra hand även helheten, att se över hela sitt träningspass. Vilka moment bör jag träna på? Vad är syftet? Vad ska vi uppnå? Träna kort och enkelt eller infinner jag mig i kravfas och kan träna längre och dessutom uthållighet? Hur gick träningspasset? Vad lärde jag mig och vad ska jag tänka på till nästa gång?

Det finns mycket att fundera på när man ska träna sin hund, åtminstone om man har mätbara mål som man vill uppnå.