Tanken var att jag skulle arbeta hela helgen, men i början på veckan tvingades jag ställa in prova-på-dagen i rallylydnad på Hundfolket pga för få anmälda. Vid lunchtid i fredags hade jag ett mail i inkorgen från Oxelösunds BK där dem meddelade att vår planerade tvådagarskurs med start 31/10 blev inställd pga sena avhopp och därmed också för få anmälda.

Det är så otroligt tråkigt att behöva ställa in tänkta datum och kurser, att göra deltagare besvikna är lika jobbigt varje gång. Man vill vara tillmötesgående och inte behöva kräva bindande anmälan eller förskottsbetalning men min erfarenhet säger mig att jag måste införa ett sådant system. Det blir aktuellt fr.o.m 2011, just för att deltagare inte ska kunna hoppa av i sista sekund och därmed förstöra för mig, dem andra deltagarna och den ev. klubben.

Roy fick en weekend i dalarna med mina föräldrar så kvar hos oss var Oriana (Orri). Lördagen fick hon tillbringa hos min kära Caroline Grauers då vi var bortbjudna på evenemang på Taxinge slott, Caroline meddelade att det hade gått alldeles utmärkt. Skönt med vänner som känner ens hundar och ställer upp som hundvakt. Oriana har fått mysa en hel del med oss, lite klickerträning, godisgömmor, promenader och borstning. Hon är pigg och hänger gärna på vad vi än väljer att göra, men det märks att hon är till åren och inte helt kry. Hon är beroende av sitt Cortison (annars hostar hon massor) och hon är stel och har svårt att hålla balansen på hala underlag.

Ibland försöker jag bemöta det fakta att hennes tid snart är över här bland oss, men jag slår hellre bort tanken och njuter av nuet när jag har henne vid min sida. Det går inte att förebereda sig på hennes bortgång, så jag försöker istället ha roligt och umgås med henne så mycket jag kan. Hennes hälsa gårabsolut först, så länge Orri är Orri så får hon äta medicin och fortsätta förgylla vår vardag med sin underbara personlighet.

Bilderna visar hennes "favorit-pose", denna gång dessutom bredvid den mjuka Bia-bädden, hon verkar självmant välja svalare ytor på senare dar. Att snutta på filten är också ngt hon alltid har gjort, även under hennes första fem levnadsår hos uppfödaren. Det har blivit glesare mellan tillfällena men igårkväll var det dags, hon höll på ca 20min tills matte (jag) störde henne genom att fotografera.

Fånga dagen med era fyrbenta - idag!

Ikväll var det dags för kurs igen på hemma plan, rallylydnad för nybörjare. Halva kursen har gått och man börjar se att förarna har blivit varma i kläderna och förstår vad rallylydnad handlar om  - glädje, samarbete och attityd!

Alla har som vanligt olika förkunskaper och erfarenheter, men alla hundar är fantastiskt läraktiga och förarna arbetar verkligen engagerat. Vi har haft tur med vädret, även om kursplanen både är vattning och emellanåt lerig. Hundarna får därmed träna på olika underlag redan från början, vilket är mycket nyttigt eftersom många slarvar om ytan är kall/blöt/ojämn osv.

Jag älskar rallylydnad av många olika anledningar men främst för att det lockar ALLA slags hundar och ALLA slags förare - det blir alltid härliga grupper! Det är fantastiskt kul att vara instruktör när man ser resultat mellan träffarna, när förarna har egna tankar och idéer, och när hundarna jobbar stenhårt   

Omnia vincit amor! (kärleken övervinner allt)

Det gör verkligen kärleken till våra djur, ni är säkert många med mig som någon gång i livet sörjt över en luden tass. De flesta djur har en kortare livslängd än oss människor, vilket vi är medvetna om när vi skaffar dem, men tänk att det är lika svårt varje gång att ta farväl. När vår första familjehund (som jag tjatade mig till i sex år) gick bort i cancer endast 7år gammal så sa min pappa dyrt och heligt att han aldrig någonsin ville genomlida den sorgen en gång till. Men knappt ett år senare hade mina föräldrar skaffat en ny valp!

En del sörjer länge, andra endast för stunden, en del anordnar en ceremoni, andra ett enkelt farväl hos veterinären. Ibland är man förberedd, och ibland dyker döden upp oförväntat och chockerande. Oavsett vad man väljer är det viktigast att man gör det på sitt eget sätt och låter det ta den tid som behövs.

Nedan bifogar jag några bilder på djur som jag minns extra väl.

Tänder även ett extra ljus för Chippen, min första hund (bild saknas) samt Triss, en hamiltonstövare som jag tog hand om innan jag fick min egna hund.

Kiara - Maine Coon tjej som vi tyvärr fick ta bort i unga år

Kapteinn - BC/Isl.fårhund, en omplacering som inte gick att rädda

Orre - Welsh Spr.Sp, min väninnas hund som tyvärr fick somna in pga sjukdomar

Dolly - Kungsboa, mitt första möte med en orm som husdjur, hon blev dräktig två ggr och klarade av många utmaningar under sina 18 år.

Sir Väz - Kungspyton, min första egna orm som tyvärr gick bort vid 1års ålder

Under helgen höll jag en tävlingsinriktad rallylydnadshelg på Hundfolket i Nyköping. Eftersom det var första gången jag anordnade detta så var det svårt att veta om tidsplanen och upplägget skulle hålla. Min planering varvade teori med praktik, dels för att det är lättare att förstå teorin om man omsätter den i praktiken vid samma tillfälle, och dels för att både hundar och förare behöver frisk luft.

Ämnen som togs upp var: Målsättning & planering, belöningar, belöningsteknik, att döpa beteenden, helhetsträning inför tävling, utvärdering efter tävling.

Gruppen var liten och naggande god, vi hade roliga och intressanta diskussioner och hundarna hade mycket bra färdigheter i samtliga moment. Förarna var engagerade och gjorde ett fantastiskt jobb under hela den intensiva helgen! Tidsplanen höll och jag fick fina kommentarer efteråt - jättekul.

I november går en ny tävlingsinriktad helg av stapeln, ser redan fram emot den!

Vi hade otroligt tur med vädret båda dagarna, kyliga, klara morgonar med underbar höstsol under dagen. Min webmaster Emil och rallykamrat Caroline (www.pudelrace.se) kikade förbi och fotograferade oss, stort tack! Mer info och bilder från helgen kommer ut på hemsidan så småningom www.trofasthund.se

Jag har säkert redan nämnt att jag älskar hösten, jag tycker om alla årstider men just hösten gör mig pigg och glad. Det har varit lite dåligt med bloggandet på sista tiden och det har berott på att jag tog ett träningsuppehåll efter Riksmästerskapen. Vi hade tränat intensivt i ett par månader, och spänningarna inför mästerskapen var stora. Efter den helgen njöt vi av vår insats och jag valde att lägga rallyn på hyllan ett tag. Dessutom krävdes min största lediga tid till att planera inför kursstarter och ta hand om alla privatlektioner i vardagslydnad.

En grundkurs i rallylydnad har startat i Gnesta, entusiastiska ägare och nyfikna hundar, det känns jättekul! Nu väntar också en hel del temahelger, bl.a tävlingsinriktad rallylydnad samt klickerträning på olika platser. Det finns fortfarande platser kvar så kika in på www.trofasthund.se och anmäl er redan idag!

Eftersom Roy och Orri inte riktigt uppskattar träningsuppehåll så har det blivit en hel del höstpromenader och enklare "hjärngympa" såsom klickerträning (olika balansövningar), godisbanor, godisträd, aktiveringsleksaker och kurragömmalekar (jag gömmer mig inomhus eller i skogen). Men nu är det dags att se om almanackan har ngn lucka för en tävling och sätta igång rallyn igen. Om Oriana håller sig kry kommer jag att starta henne i forts.klassen.   

I helgen arrangerades Riksmästerskapen i rallylydnad i Norrköping för första gången. På fredagen var det god mat, mingel och invigning av mästerskapen, SM för räddnings- och försvarsmaktshundar gick av stapeln samtidigt. Jag hoppades på ett tidigt nummer men fick nr.16 av 21st. startande, vi fick även en banskiss att grubbla på över natten. Vädrets makter var inte på vår sida lördag morgon, blås och ösregn. Vi satte upp mitt tävlingstält relativt fort men var ändå genomblöta snabbt, vi värmde oss med gott kaffe medan vi studerade tappra ekipage som tävlade i nybörjarklassen på drop-in tävlingen som hölls. Nerverna kom sakta krypande när vår kvaltävling drog igång och jag kände att jag var ovanligt nervös inför vår start. Roy var välrastad och lagom värmd, och banan var teknisk enkel samt innehöll endast ett moment på höger fot. Men matte var ack så nervös ändå! Förutom mina missar som gjorde att Roy klev på en kon samt tjuvade lite inför ena hoppet, så är jag stolt över att vi kom 3:a !   

Resultat kvaltävling (två domare): 174 / 200p. = 3:e plats av 21st. startande

Domare Monique: 81p + Domare Jan: 93p. m kommentaren "snyggt genomfört"!

Honnörsrutan: Sitt vid sidan 1½ min = felfri!

Film:  http://www.youtube.com/watch?v=qv_3Zh1y_iM

Efter god mat och sömn i Stavsjö hos Carro & Emil så packade vi bilen på nytt inför söndagens final. Min oro över att en löptik skulle starta precis innan Roy (tillåtet i denna klass) försvann när dem informerade oss att löptiken skulle starta sist, skönt! Nu hade domarna verkligen höjt ribban, klurig bana med korta avstånd, vi hade en spännande utmaning framför oss. 15st hade kvalat till dagens tävling och vi fick startnr.13 Roy kändes bra på uppvärmningen trots att han sniffade lite löpdofter. jag tog ett djupt andetag och gick in. Roy var otroligt taggad, så taggad att han hade svårt att hålla sin position. Andra momentet var ett hopphinder som gjorde honom än mer i gasen    Men vi hade ett fint samspel, och förutom bristande samarbete vid "sändande till kon" så var det rättvisa avdrag för sena sättande och ur position (-1p). När vi kom upp på slutsträckan så kände jag mig lugnare och Roy skötte sig felfritt, nästan.... Inför nästsista skylten (skylt 208) får Roy för sig att göra en spontan snurr innan han snällt sätter sig vid min sida. Denna söta, initiativrika cirkuskonst från Roys sida kostade oss tyvärr -10p x 2. Ett dyrt trix! Jag har studerat filmen flera ggr för att se vad jag kan ha gjort som får honom att missförstå mig, men jag hittar inget, mina händer är stilla och inget kommado, man ser nästan på filmen hur förvånad jag blir. Det är en tröst att det inte berodde på mig, jag kan inte annat än att le åt min älskade hunds påhitt. När vi gick i mål fick vi stora applåder och hyllningar vilket gjorde mig både rörd och glad, wow vilket publikstöd!

Resultat finaltävling (två domare): 153/200p. = 4:e plats av 15st startande

Domare Monique: 69p. + Domare Jan 84p

Honnörsrutan: Stå vid sidan 1½ min = felfri.

Film: http://www.youtube.com/watch?v=fIjE959VUpU&feature=rec-LGOUT-exp_fresh+div-1r-3-HM

Not: Det kändes tråkigt att endast få 69p av Monique i finalen, jag och Roy har aldrig haft ett resultat under 70p (ej godkänt). Domarna dömde väldigt olika.

Vill rikta mitt största och käraste tack till Caroline Rosén www.pudelrace.se som förutom mat och logi stöttat och coachat mig under hela helgen. Utan dig hade vi aldrig kommit så högt på resultatlistorna!

Ännu ett tack till mina kära föräldrar som stöttade på finaldagen, till Kristina Strömberg från Gnesta som särskilt kom för att heja och till er alla som skickat lyckönskningar till oss, det betyder massor!   

Avslutar med att summera helgen som otroligt rolig, lärorik, spännande och givande. Många nya rallykontakter har knutits och alla deltagare var öppna och peppande mot varandra, en härlig kamratanda!

GRATTIS TILL LINDA & YALLA SOM VANN MED 179/200p.

Trodde jag var motståndskraftig men icke! Började som ett lätt näsflöde i måndags, inte värre än att behöva snyta sig emellanåt, men över natten eskalerade det. Tisdagmorgon var ingen höjdare, borde kanske stannat hemma redan då men arbetade halvdag och på kvällen var febern ett faktum. Idag har jag vilat, vilat och åter vilat samt druckit honungsvatten och c-vitamin. I helgen är det stora riksmästerskapen i rallylydnad så jag måste hinna komma i form innan dess...!   

Två kortare träningspass med Roy idag, där vi tränade snurr utåt och inåt på både höger och vänster fot. Jag fokuserade på min egen gång eftersom jag har en tendens att stanna upp för att vänta in Roy vilket ger avdrag på tävling. Han kan dessutom snurrarna utantill så jag vet inte varför jag tvekar att gå. Vi tränade även på hopp över hinder (både forts.klassens och mästarklassens), även detta från både höger och vänster fot - klockrent! Jag har hittat rätt teknik för att bromsa Roys iver efter hoppet och för att få in honom vid min sida igen. Även här måste JAG träna på att inte stanna till och vänta in honom!

Andra passet blev framåtsändande till kon, mycket bra resultat efter så kort tid som vi tränat detta moment.

Se gärna filmerna:

1)  http://www.youtube.com/watch?v=QeWOseO-OuY&feature=channel

2) http://www.youtube.com/watch?v=tjhWANudDd4&feature=channel

3) http://www.youtube.com/watch?v=KSfR6HaG070&feature=channel

4) http://www.youtube.com/watch?v=yNv51ow7Nw8&feature=channel

Idag startade jag och Roy vår andra tävling i den nästhögsta klassen i rallylydnad, avancerad klass. Banan var riktigt klurig med ett byte till "höger fot" redan vid första skylten och som höll i sig fem moment till. Därefter fördes hunden i vanlig "vänster fot" resterande bana, många skyltar från den avancerade klassen vilket gjorde banan väldigt rolig - det är kul med utmaningar!

Förutom en nosning (-1p) och en position (-1p) så är dem övriga avdragen, 7p, helt pga mig. Bristande samarbete på två ställen, förarfel efter hopphindret (klantigt att jag stannade till och väntade in Roy!) samt ett avdrag för att vi utförde momentet för långt från skylten.

Dagens honnörsruta var bestämt till sitt framför, vilket jag minst önskade. Men eftersom man utför honnören efter banan så var Roy relativt nöjd men inte så pass trött att han ville lägga sig. Han satt totalt still och rörde inte en fena, förutom att titta lite på ekipaget på banan. Synd att hans matte i all iver satte honom snett så att även det innebar -1p, annars hade vi fått full pott på honnören.

Summan av kardemumman, vår insats gav oss 91p och vi kom etta!   

Domarens kommentar är vi extra stolta över:

"Klockren kontakt, urbra högerhandling. Lycka till!"

På tävlingen startade även tre av mina duktiga elever, Sanna & Chester kammade hem 3:e platsen med 93p i nybörjarklassen STORT GRATTIS!

Pia & Emil samt Lena & Emma klarade godkänt med god mariginal i samma klass (86p resp 82p om jag minns rätt?) KANONBRA! Jag är så stolt över er alla!