Roy är redan piggare vilket känns jätteskönt! Han verkar inte det minsta loj utan pratar, sjunger och studsar som vanligt. Idag tyckte han att det luktade jättegott utanför jobbet på gräset (en av Jennys tikar löper) så han blev alldeles till sig när han kom in; sprang runt och letade (i hopp om att den fräscha tiken kanske fanns inomhus) och gnydde SAMT hoppade upp i fönstret för att kika ut... Så den där sträckningen har uppenbarligen läkt, åtminstone om man måste vara på allerten inför en ev löptik...Hm.

Skönt säger jag, man blir ju alltid så orolig över ens små gryn! Nu gäller det bara att fortsätta förhålla Roy lugn så att sträckningen verkligen läker ut, det blir en utmaning!

Nedan kommer lite bilder från min uppfödare på Roys syskon, från förra helgen!