Livet bland blöjor och valpbus fortsätter i härlig anda! My är en liten ängel som sover, äter och bajsar precis som Viper - dock gör dem inte det samtidigt och eftersom jag inte har någon blöja på Viper så blir det mer "pass" vad gäller rumsrenhet jämfört med My...   

Många verkar förundras hur jag orkar och hinner med både valp och bebis, min första reaktion är att "sån är jag", det är en utmaning och jag gillar att vara aktiv. Men visst måste jag erkänna att det hade varit betydligt svårare om:

1) Det hade varit iskall vinter

2) Om My varit ett kolikbarn

3) Om det hade varit min allra första valp/hund

4) Om jag inte fått hjälp och stöd från mina föräldrar med dem andra två hundarna

5) Om min sambo inte varit hundintresserad

Därför är självklart mitt råd till alla andra att tänka både en och två ggr innan man skaffar barn och valp samtidigt. Fördelarna med att ingen av ovannämnda punkter stämmer är:

1) Våren/värmen gör att Viper kan tillbringa mycket tid utomhus, med mig, med Roy eller i sin valphage själv. Det gör också att jag kan låta ytterdörren stå öppen så att han själv kan gå ut om nöden kräver. För det är svårt att vara 110% uppmärksam vad gäller hans rumsrenhetsträning när man också har en bebis att ta hand om.

2) My är (peppar, peppar) en otroligt snäll och tacksam bebis vilket innebär att när hon sover (ca 3-4h i sträck) så hinner jag ägna valpen tid och/eller sova själv för att orka med.

3) Jag har haft hund tidigare och håller själv kurser i valp- och vardagsfostran vilket gör att jag vet hur jag ska bete mig i olika situationer och kan nyttja min kunskap och erfarenhet naturligt. Det flyter på helt enkelt!

4) Mina föräldrar är delägare i Roy och Orri och vi har alltid hjälpts åt. Det innebär att vi kan dela upp eller vara hundvakt åt varandra när som helst.

5) Att min sambo engagerar sig i våra tidigare hundar OCH att han också var delaktig i beslutet att skaffa en valp = vi delar lika på ansvaret!

Dagens aktivitet:

Promenad till brevlådan med vagn och Roy & Viper kopplade bredvid. Det gick super! Jag blev så imponerad av Viper, fint gick han intill sidan både dit och hem, utan att han stördes av koppel/sele. På vägen hem fick Roy springa lös men trots det gick Viper snällt i kopplet. Hans vallegenskaper syntes dock tydlig, varje gång Roy kom tillbaka inm synhåll (efter några turer i höga gräset på gärdet) så saktade Viper in, sänkte huvudet och "eye:de" honom   .

 

Eva Malinen

27 maj 2011 07:41

Hej. Ja jag håller hellt med dig. Han är jätte läcker med ett blått öga, gillar det. Härligt att My är så snäll o go...... kommer sen, hihi. Kramizzz

 

Calle

28 maj 2011 09:22

Bra blogg kul att läsa lite, men det tycks som om du missat "pudelns kärna" eller den "springande punkten", nämligen den avgörande hundpassningen av Roy hösten 2010 på Sörgärdsgatan. Utan den tror jag inte att du klarat ny valp och barn samtidigt.

Ha det gott & ta hand om de små.

 

KeesAnette

31 maj 2011 15:59

Hej hopp!
Vad skönt att det funkar så bra med My & Viper!
Hojta till när du känner att ni är mogan för besök!
Å hittar du någon föreläsning med herr Fält så hojta till han var bara så braaaaa :-)
Vi störings!
Kram & Vovfar

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Under NoseWork-lägret för Ron Gaunt i somras valde jag och mina nyblivna vänner och tillika träningskamrater att skapa ett lag inför veckans avslutningstävling. Eftersom vi övernattade i husbil resp. husvagn blev vårat teamnamn "the campers" och vi o...

Hur förbereder man sig? Den frågan hade jag ställt mig flera gånger. Det här var inte första gången och definitivt inte sista heller. Vänjer man sig nånsin? Nej.   Roy flyttade hem till mina föräldrar som åttaveckorsvalp. Bedårande söt och med ...

Att se möjligheter!    Livet med en fyraåring dotter är fantastiskt på många sätt. Framförallt vad det gäller att leva i nuet och se möjligheter. Hon är alltid ärlig och ser alltid lösningar på problem. Vill nog påstå att alla treåringar är sann...

Igår var det andra träffen på nosework-kursen som rullar dagid. Det är så roligt att följa ekipagens utveckling och man blir ständigt fascinerad över hundens fantastiska luktsinne. Precis som alla aktiveringar där man låter hunden arbeta med sin nos,...

Living on the edge... Bilderna tagna av Maria Törmanen   Jag träffar många ekipage i mitt yrke som hundinstruktör, de med höga mål och de helt utan mål samt de som ligger på gränsen mittemellan. Jag har funderat kring detta och tror att mitte...