Livet bland blöjor och valpbus fortsätter i härlig anda! My är en liten ängel som sover, äter och bajsar precis som Viper - dock gör dem inte det samtidigt och eftersom jag inte har någon blöja på Viper så blir det mer "pass" vad gäller rumsrenhet jämfört med My...   

Många verkar förundras hur jag orkar och hinner med både valp och bebis, min första reaktion är att "sån är jag", det är en utmaning och jag gillar att vara aktiv. Men visst måste jag erkänna att det hade varit betydligt svårare om:

1) Det hade varit iskall vinter

2) Om My varit ett kolikbarn

3) Om det hade varit min allra första valp/hund

4) Om jag inte fått hjälp och stöd från mina föräldrar med dem andra två hundarna

5) Om min sambo inte varit hundintresserad

Därför är självklart mitt råd till alla andra att tänka både en och två ggr innan man skaffar barn och valp samtidigt. Fördelarna med att ingen av ovannämnda punkter stämmer är:

1) Våren/värmen gör att Viper kan tillbringa mycket tid utomhus, med mig, med Roy eller i sin valphage själv. Det gör också att jag kan låta ytterdörren stå öppen så att han själv kan gå ut om nöden kräver. För det är svårt att vara 110% uppmärksam vad gäller hans rumsrenhetsträning när man också har en bebis att ta hand om.

2) My är (peppar, peppar) en otroligt snäll och tacksam bebis vilket innebär att när hon sover (ca 3-4h i sträck) så hinner jag ägna valpen tid och/eller sova själv för att orka med.

3) Jag har haft hund tidigare och håller själv kurser i valp- och vardagsfostran vilket gör att jag vet hur jag ska bete mig i olika situationer och kan nyttja min kunskap och erfarenhet naturligt. Det flyter på helt enkelt!

4) Mina föräldrar är delägare i Roy och Orri och vi har alltid hjälpts åt. Det innebär att vi kan dela upp eller vara hundvakt åt varandra när som helst.

5) Att min sambo engagerar sig i våra tidigare hundar OCH att han också var delaktig i beslutet att skaffa en valp = vi delar lika på ansvaret!

Dagens aktivitet:

Promenad till brevlådan med vagn och Roy & Viper kopplade bredvid. Det gick super! Jag blev så imponerad av Viper, fint gick han intill sidan både dit och hem, utan att han stördes av koppel/sele. På vägen hem fick Roy springa lös men trots det gick Viper snällt i kopplet. Hans vallegenskaper syntes dock tydlig, varje gång Roy kom tillbaka inm synhåll (efter några turer i höga gräset på gärdet) så saktade Viper in, sänkte huvudet och "eye:de" honom   .