Idag for vi till Roy & Orris uppfödare Britt-Marie på Ekerö för att få träffa ett par av Roys kullsyskon samt hälsa på valparna som nu fyllt 6v. Sist vi var på besök gick mamma Meg med en tunna till mage & valparna skulle komma vilken dag som helst. Nu, sex veckor senare, är det full rulle på de små ulltussarna & mamma Meg är lika kärvänlig & mysig som vanligt. Min favoritvalp (tiken Unik) visade sig vara Britt-Maries favoritvalp också och hon flirtade med mig och undrade om jag inte skulle ha en egen valp (!). Och jag lovar, jag är BRA sugen på en! Oriana kom ju som 5-åring, Roy köpte mina föräldrar som valp så han blev inte "min" förrän vid ca 2års ålder, så visst längtar man efter ett eget knyte att få fostra & träna från start. Att Unik var otingad gjorde inte saken lättare, oj så söt!

Men visst, boende, arbete, tid osv spelar en väsentlig roll. Jag har ju dessutom lovat mig själv att inte köpa en vallhundsvalp förrän jag äger egna får. Dessutom har vi ju en husse i familjen som hellre ser att nästa valp blir en av jaktsort. Hm...

Roy fick även träffa sin syster Rozita & sin bror Ross, mkt lika! Bilder på dem tre kommer, mitt kamerabatteri dog efter alla valpbilder så jag väntar på att få dem bilderna mailade från B-M.

Avslutade kvällen med en god grillad middag hos några bekanta, nu ska jag hoppa i säng och drömma om "min" lilla Unik *fniss*

 

Sofia

18 maj 2009 18:41

Vem om inte du kan komma på att gömma hunden och leta själv? du är för påhittig vännen,saknar dig här! //Sofia

 

Carro, Happi & Milli

18 maj 2009 21:57

KÖP!! =) Unik ser ju helt bedårande ut!!! Jobbigt läge...hihi.. Vi ska föresten testa vallning med Milli hos uppfödaren i nästa vecka. Det ser jag fram emot! Tack för en trevlig stadspromenad i söndags föresten. Den var nyttig för Millivanilli. Vi hänger gärna med flera gånger!

http://hem.passagen.se/happipuppy

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Under NoseWork-lägret för Ron Gaunt i somras valde jag och mina nyblivna vänner och tillika träningskamrater att skapa ett lag inför veckans avslutningstävling. Eftersom vi övernattade i husbil resp. husvagn blev vårat teamnamn "the campers" och vi o...

Hur förbereder man sig? Den frågan hade jag ställt mig flera gånger. Det här var inte första gången och definitivt inte sista heller. Vänjer man sig nånsin? Nej.   Roy flyttade hem till mina föräldrar som åttaveckorsvalp. Bedårande söt och med ...

Att se möjligheter!    Livet med en fyraåring dotter är fantastiskt på många sätt. Framförallt vad det gäller att leva i nuet och se möjligheter. Hon är alltid ärlig och ser alltid lösningar på problem. Vill nog påstå att alla treåringar är sann...

Igår var det andra träffen på nosework-kursen som rullar dagid. Det är så roligt att följa ekipagens utveckling och man blir ständigt fascinerad över hundens fantastiska luktsinne. Precis som alla aktiveringar där man låter hunden arbeta med sin nos,...

Living on the edge... Bilderna tagna av Maria Törmanen   Jag träffar många ekipage i mitt yrke som hundinstruktör, de med höga mål och de helt utan mål samt de som ligger på gränsen mittemellan. Jag har funderat kring detta och tror att mitte...